torsdag 16 februari 2017

Det duggar ju inte direkt tätt här!!

Nä, nattamningarna går numera fortare även om de fortfarande är lika frekventa, iallafall allt som oftast! Och ja vad det har med saken att göra är helt enkelt att det mestadels var nattetid, medan killarna åt, som jag skrev! Med jag är glad över de extra minuterna sömn och beklagar samtidigt att det går ut över bloggandet!

Nu har jag varit hemma själv med killarna i två hela veckor! Det går väldigt bra måste jag säga, över förväntan faktiskt! Vi har lyckats skapa lite rutiner som funkar för oss. Jag försöker få oss att sova ett extra pass efter att Anders gått till jobbet och efter mat så kör vi en sväng i gymmet och sedan, efter andra matomgången går vi ut på promenad. Väl hemma igen äts det igen och sedan hinner vi kanske med en sväng till i babygymmet innan Anders kommer hem.

Den här veckan har jag varit ute och promenerat riktigt långt alla dagar utom idag, men idag tog vi istället spårvagnen ner till Grönsakstorget där vi mötte upp mamma/mormor och hennes bästa vän Anna-Lena. De följde snällt med och kollade på en soffa jag tänkt mig i vardagsrummet i huset innan vi gick och fikade på da matteo på magasinsgatan. Supermysigt och killarna sov snällt i sin vagn hela tiden! Till och med när vi promenerade hem fastän det var långt över tre timmar sen som de åt!

Det är väldigt skönt när allt bara fungerar och man klarar av sånt där man kanske tycker känns lite krångligt. Att dra runt med barnvagn på stan är ju inte helt självklart överallt, med tvillingvagn blir det än mindre självklart! Och nä, man är inte superpoppis på varken caféer eller spårvagnen. Det vägs dock upp mot alla leenden och "åååhanden" man får av folk man möter på vägen!



- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 8 februari 2017

Hur det går?!

Jo tack, det går bra! En vecka har gått och vi har varit ute och promenerat varje dag. I måndags var vi nere i centrum och köpte födelsedagspresent till Anders som fyllde år igår. Vi passade även på att handla mat på vägen hem.

Igår va vi på BVC helt på egen hand. Det kanske inte verkar som något krångligt men på vår BVC ska vagnen parkeras utanför, barnen kläs av i väntrummet och sedan vägas och mätas i ett särskilt rum innan man tar med dem in till sköterskans rum, inte krångligt alls med en bebis men med två blir det väldigt tydligt att man inte riktigt räcker till på samma vis. Man måste helt enkelt komma på en plan. Men det måste man hela tiden annars också när man är själv ned två småttingar så det är bara att fundera ut något!

I dagarna har de, förutom att de skrattar och ler ännu mer och följer oss med blicken, även börjat suga på sina händer. Gissar att de börjar upptäcka sig själva nu. Det är en väldigt rolig tid, helt klart, och jag gissar att det bara kommer att eskalera härifrån!

- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 3 februari 2017

Härligt, härligt, men farligt, farlig!

Ja, Mandelmanns gård som visas på fyran på torsdagar, vilket underbart program! Jag får tokmycket lust att odla och greja i en trädgård och eftersom vi snart flyttar till hus med en relativt stor trädgård just så är det lite så att det är ungefär hälften så farligt som det är härligt att just det programmet visas just nu. Jag kan liksom inte låta bli att fundera, fnula och planera... och då är det inte ens jag som får bestämma över den där trädgården än då vi kommer att dela trädgården med mina föräldrar.

Väldigt lägligt, eller olägligt beroende på hur man ser det kom i dagarna ett reklammail från Blomsterlandet om att de har halva priset på fröer, så med deras webbshop uppe på iPhonen och Skillnadens trädgård-boken jag fick i födelsedagspresent i höstas, samt självklart mina två Mandelmann-böcker så planerar jag hej vilt ändå och köper fröer!

På önskelistan just nu står ett trädgårdsland, örtland, fruktträd, syrenhäck, växthus, jordgubbsland, potatisland och eventuellt biodling... och ja, bärbuskar såklart!

Anders och jag besökte Mandelmanns trädgård för ett och ett halvt år sedan. En helt fantastisk upplevelse och något jag rekommenderar alla som ska till Österlen att planera in. Vi kommer absolut att åka tillbaka när tillfälle ges! Kanske dock inte i sommar för då gissar jag att det blir något som kan liknas med kaos där. Men ett trevligt kaos!


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 1 februari 2017

Nu kör vi!

Anders börjar jobba igen idag efter drygt två månaders föräldraledigt tillsammans. Skrämmande och ovant tänker jag mig det hela. Att vara själv hemma med två spädbarn alltså. Nog för att jag hanterar att bära båda osv men det är en viss procedur varje gång och man måste ha tänkt steget före hela tiden. Men det är ju först nu, i skarpt läge så att säga, som fungerande rutiner för allt sånt kan hittas, vilket såklart också känns väldigt spännande!

"Kan själv"-ig som jag är har jag beslutat mig för att inte boka in något de här första dagarna utan vi tre, Henry, Wilhelm och jag måste få en chans att landa i det här på vårt eget vis, med Anders hjälp såklart! Förberedelser och rutiner innan han går till jobbet ska ju också få värka fram. Tex så har vi tänkt som så att det nog är bäst om jag äter frukost med honom på mornarna, så jag iallafall hunnit få i mig något! Vatten till ersättning, om det mot förmodan behövs, ska kokas och hällas på termos/flaska för kylning osv. så man inte står där med två skrikande barn och ska vänta på att vattnet skall koka upp och sedan svalna till 40 grader.

Men men, det ska nog gå bra det här! Jag kan ju alltid amma mig ur krissituationer!


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 30 januari 2017

På tal om förra inlägget...

...två semlor, totalt fyra gofikor, godis, glads, ost och kex senare... inte så mycket "ta tag i den här arma lekamen" kan man tycka... och nä, det är sant, det är typ motsatsen till att just "ta tag i"... lite som att städa undan all koks, hälla ut det på en annan plats och sedan välja att där dra röva, baklänges i det, kokset alltså!

Men det har varit helg, tre av fikorna har varit sociala, alltså med fler inblandade än Anders och mig. Jag får lov att äta godis på helgen och jo, jag tycker även att en efterrätt är okej! Men något tatagiande det är det då rakt inte! Däremot kan man säga att det lägger något av grunden till ett ännu större tatagiande... lägger grunden, eller kompletterar om man så vill. Det beror ju på hur man väljer att se det!

Men, men, tillbaka till vardagen igen där återhållsamhet och avhållsamhet skall råda! Ja, förutom vid sociala tillställningar då förstås!

Fan va bra det här kommer att gå...


- Posted using BlogPress from my iPhone