måndag 18 april 2016

Hur fasen lyckades du med det???

Svarade min pappa mig när jag idag ringde det årliga samtalet för att berätta att min lilla bil klarat sig genom besiktningen... och nä, jag vet faktiskt inte, det är väl helt enkelt en jäkligt bra bil i grund och botten! Men det var inte utan att jag var nervös för hur det skulle gå innan, under tiden och ja när han lämnade fram pappret med domen också... det har varit lite mycket strul med pärlan det sista , det har det... Måste nog, motvilligt men ändå, börja kika på att kolla på ny bil... fasen också, jag som verkligen älskar min lilla bil... trots att hon har sina skönhetsfläckar!

måndag 11 april 2016

Nu fungerar den lilla pärlan igen!

Javisst ser du, jag fick hämtat den i fredags vid lunch, sååå lycklig! Jag älskar att köra den där lilla skabbiga bilen, vi förstår varandra liksom! Sen att det kostade en bättre New York-weekend, det får et vara värt, jag fick ju ändå inga biljetter till Håkans konserter där nu om inte ens 20 dagar...

Och ja, tur var väl det, jag har kört en hel del i helgen... möhippa för en av bästa vännerna på Tjörn och jag kände för att komma hem utan problem på kvällen så jag tog helt sonika bilen. Dessutom behövde vi vara några som körde och då kan jag lika gärna offra mig. Kändes väldigt bra igår, dagen efter dessutom!

En himla lyckad möhippa blev det! Fint väder, en blivande brud som med glädje tog sig an uppgifterna vi gav henne och ja, på det stora hela en väldigt bra dag och kväll helt enkelt!

onsdag 6 april 2016

Det var då fan!

Igår på väg hem efter jobbet och uträttade ärenden så kom jag på, i höjd med glasklockan ungefär, att jag ju hade lovat att hämta Anders på jobbet, så jag svängde in där någonstans, gjorde en U-sväng för att åka ut på leden igen och mitt i den där svängen så säger det *brak* och så får jag ingen kontakt med växellådan... Halv åtta en regnig tisdagkväll väljer min bil att gå sönder igen... som tur var så skedde det inte på 45an, det kunde det ju ha gjort tänker jag... tur i oturen så svängde jag av för att jag hade glömt av att jag lovat att hämta Anders... tur i samma otur så håller de på med någon form av arbete precis vid den platsen så den "svänga-höger-filen" jag hamnade ståendes i var avstängd så jag stod liksom i en egen liten parkeringsficka!

Så ja, ringa bärgare och få bilen bortkörd och sedan ta taxi hem... fast jag tog taxi till mataffären så att Anders, som ju fick ta sig hem på egen maskin skulle slippa handla... kände mig jäkligt lyxig när jag hoppade ur taxin vid affären måste jag säga... toppade av hela "leva-i-flärd-och-överflöd" med att vaska en liter mjölk när jag kom hem också... för att den hade gått ut iofs, inte för att jag bara kände för det... men ändå!!

Känslan av liv i lyx och flärd höll inte i sig värst länge kan jag meddela... traska hem i ösregn med matkassar kan vara det mest oglammiga man kan tänka sig i handla-mat-situationer.

Så ja, nu är bilen på verkstad och jag vet inte vad det kommer kosta... han jag pratade med när jag var där imorse för att förklara vad som hade hänt mumlade något om 6000-20 000kr... men väldigt tacksam att jag blev hämtad av mamma som körde mig till verkstaden.

Det är kanske dags att säga farväl av min svarta lilla baby bell... det är det kanske... men jag kan meddela att jag inte gör det utan känslor! Känslor all over the place!

måndag 4 april 2016

Brunch på Le Pain Français Bistro

Fia och jag möttes upp på avenyn igår, strax innan tolv, och tur var väl det, när vi kom hade de knappt öppnat, vi blev andra sällskapet att få bord och sedan sa det *swosch* och så var det typ fullt! Och det kan jag mycket väl förstå! Massa gott och trevligt, om än lite ihopknött och kanske lite trist utbud av saker för en som inte äter kött... men ändå, mätt blev jag så det stod härliga till!

Till brunchen drack jag en väl tilltagen hallonjuice... så himla god! och sedan ja, sedan kändes det som att jag rullade fram på stadens gator när vi gick runt och shoppade... jisses...

Om jag kan tänka mig att gå dit igen? Jajamänsan! Det var så gott att jag glömde fotografera till och med ju!

torsdag 31 mars 2016

Om inte föräldrarna går bärsärk är det för mig en gåta!

Vi kollade på Gympaläraren igår... jag gillar Calle, han är sund och lite knasig, med enkla tankar om viktiga saker. Han är ju och besöker en högstadieskola någonstans, tydligen sin egen gamla skola... där har alla eleverna fått varsin surfplatta... och alla surfplattor är olåsta så man kan ladda ner vilka spel man vill etc... dessutom har man inrett uppehållsrummen med bänkar och bord och släcker lamporna så det enda barnen gör på rasterna är att sitta inomhus och spela spel...

Enligt mätningar han lät göra tillsammans med någon forskare på Karolinska så rörde sig de här barnen mindre än människor med grav fetma. Och rektorn och lärarna var helt för att det var så! För det skapade kreativa elever... antagligen skapar det även feta elever... men ja, tillslut fick Calle iallafall lov att införa en spelfri vecka på skolan och jisses va mycket gladare alla eleverna blev när de gjorde något annat än att jobba på att få gamnackar och sitta inomhus och spela spel på sina surfplattor hela dagarna.

Hade det varit mina barn som gick på den skolan hade jag sett till att de bytte skola, inte fan är problemet idag att barn får för lite skärmtid...

Eller är jag bara konservativ och bakåtsträvande nu? Upprörd blev jag iallafall, och vill du se vad det var jag rörde upp mig över så skynda in på SVTplay, det finns säkert där att se ett tag till!

Calle FTW! Eller som till och med den stockmotvilliga rektorn på skolan uttryckte sig i slutet, när det visst visade sig att barnen klarade av sina skoldagar utan att spela spel hela tiden "jag önskar alla skolor hade en Calle!"