Ja, den där dagen på året jag annars försökt undvika infann sig iår också... men i år, istället för att max tillåta mina föräldrar och Anders att fira den där dagen då jag föddes för X antal år sedan ställde jag till med kalas för hela familjen. Så mycket roligare det var att fira sig när man blivit mamma (varför vet jag inte, kanske för att man förstår innebörden av själva födelsen bättre... what do I know?!) och framför allt så mycket roligare det är att ha hem folk när man har plats för dem! Vi dukade långbord i köket och fick dukat med finporslin och finglas. Så skoj att äntligen kunna använda allt det där man samlat på i glas och porslins-väg!
I fredags, på själva dag D, firade vi bara lite lätt med middag och tårta med mina föräldrar. I lördags var "alla" med, också med middag och tårta, men med lite mer vit duk och pompa och ståt, utan att vara överdrivet, tänker jag! Men oj va det är mycket att planera inför en sådan middag! Och jisses vad jag har varit iväg åt alla håll och kanter och handlat!! Tur man är mammaledig halvtid!
Men det känns bra också att ha kört ett genrep inför killarnas 1-års-kalas! Nu vet vi ju hur vi ska ställa bordet och att de två borden, med iläggsskiva och klossar funkar kalasbra till just kalas. Att vi dessutom fick bökat fram det bord som jag har haft i tanken till just vårt kök, som tills nu stått i långförvaring undanskuffat bakom, under, längst in i ett hörn, är ju superbra! Dessutom fick jag klätt om stolarna lite raskt i söndags, så nu är vi halvvägs till min idé om hur köket skulle komma att bli. Och jo, det är väldigt trevligt att ha kalas också, trevligt att bli firad och träffa familjen! Tusen tack för alla fina presenter och gratulationer!
I söndags höll vi mest på att duka undan, flytta stolar och bord, landa efter alla förberedelser och kalas. Barnen har fått lite större yta att röra sig på, så nu måste vi skaffa grind till trappan eftersom Wilhelm knäckt koden i hur man tar sig upp för den... hur gör de för att lista ut saker de aldrig gjort tidigare?! Just det där slår mig ganska ofta... hur kommer de på hur man kryper om de aldrig sett någon krypa tidigare? Att vi har så mycket förprogrammerat inom oss från födseln är något som slår en (hårt) var och varannan dag!
I fredags, på själva dag D, firade vi bara lite lätt med middag och tårta med mina föräldrar. I lördags var "alla" med, också med middag och tårta, men med lite mer vit duk och pompa och ståt, utan att vara överdrivet, tänker jag! Men oj va det är mycket att planera inför en sådan middag! Och jisses vad jag har varit iväg åt alla håll och kanter och handlat!! Tur man är mammaledig halvtid!
Men det känns bra också att ha kört ett genrep inför killarnas 1-års-kalas! Nu vet vi ju hur vi ska ställa bordet och att de två borden, med iläggsskiva och klossar funkar kalasbra till just kalas. Att vi dessutom fick bökat fram det bord som jag har haft i tanken till just vårt kök, som tills nu stått i långförvaring undanskuffat bakom, under, längst in i ett hörn, är ju superbra! Dessutom fick jag klätt om stolarna lite raskt i söndags, så nu är vi halvvägs till min idé om hur köket skulle komma att bli. Och jo, det är väldigt trevligt att ha kalas också, trevligt att bli firad och träffa familjen! Tusen tack för alla fina presenter och gratulationer!
I söndags höll vi mest på att duka undan, flytta stolar och bord, landa efter alla förberedelser och kalas. Barnen har fått lite större yta att röra sig på, så nu måste vi skaffa grind till trappan eftersom Wilhelm knäckt koden i hur man tar sig upp för den... hur gör de för att lista ut saker de aldrig gjort tidigare?! Just det där slår mig ganska ofta... hur kommer de på hur man kryper om de aldrig sett någon krypa tidigare? Att vi har så mycket förprogrammerat inom oss från födseln är något som slår en (hårt) var och varannan dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
gillar vad du just läst?! lämna gärna en kommentar... jag skulle bli superjätteglad!
vet du inte hur man gör? Det är jättelätt... skriv din kommentar och sedan bara man väljer Namn/Webbadress i rulllisten nedan (ska det vara så många "L"???) skriver in sitt namn, om man har en webbadress kan man fylla i där också, annars lämnar man blankt... och tryck på "skicka kommentar" (ibland får man trycka några gånger för att det ska fungera) simsalabim så blir vi båda glada... iallafall om du skrivit något snällt... och det gör vi ju bara... det ska ju vara en trevlig och trivsam atmosfär här inne! TACK!!!